Skippa Puentedura men läs Selwyn

För ett par år sedan googlade jag Ruben Puentedura. Det var riktigt spännande. Jag kom ända bort till Harvards matrikel över disputerade. Och där stod han, doktor i kemi. Men sedan hittade jag inget mer. Vetenskapliga artiklar och böcker lyste med sin frånvaro. Jag kanske missade något, men jag fick mig en ordentlig tankeställare. Senare såg jag att Jan Svärdhagen också började undra över honom efter att hört ett föredrag. Och sedan började flera,  bl.a. läraren Sven Järgenstedt ifrågasätta Puentedura. Nu senast har också docenten i pedagogik Jonas Linderoth skrivit ett öppet brev som jag verkligen hoppas blir besvarat. Jonas länkar också till den här bloggen med mig som exempel på en kritisk lärare. Jag har skrivit ett annat inlägg i samma anda här. Jag känner mig hedrad, men oavsett, är det nog så att en frälsningsvåg har dragit över många av oss som har kommit i kontakt med IT i skolan. Och det börjar bli dags att nyktra till.

I Januari 2012 började jag en forskarskola för lärare,  Historiska medier i Umeå och högskolan Dalarna. Jag upptäckte då att många forskare också visade tecken på att vara frälsta. Enorma förväntningar och fluffiga förhoppningar motsvarade knappast resultaten från de empiriska studierna. Det fanns undantag, men i stort sett så utmärktes knappast forskningen av ett kritiskt perspektiv.

Men efter några månader hittade jag Neil Selwyn en brittisk sociolog som bl.a. hade jobbat med den brittiska statens stora IT-satsningar i skolan. Och Neil har verkligen ett kritiskt perspektiv på allt som man kan tänka sig. Hans Schools and Schooling in the digital age – a critical analysis    borde vara obligatorisk läsning för alla som har någonting att göra med skolutveckling och IT. Böckerna och artiklarna (han har publicerat massor) är lättlästa, vassa och träffsäkra. Ett av Neils favorite hates är för övrigt överanvändningen av literacy inom forskning om IT i skolan. Något annat han har svårt för är små fallstudier i medelklasskolor.

Nu skriver jag alltså en lic-avhandling och gissa vad den har för analysverktyg? Jag håller faktiskt på att snickra ihop en alldeles ny literacy med hjälp av bloggens meningspotential och den nya kursplanen i historia. Sju olika praktiker har jag lyckas få ihop. Nu ska jag undersöka hur eleverna i min undersökning, och nej de är inte så himla många, upplever och använder den nya fina literacyn när de skriver historia på klassbloggar.  I juni 2014 lägger jag fram min lic-avhandling i Falun och då får vi se hur det gick.

Jag utgår från att mediet ställer elever inför en specifik och delvis ny literacy. Men betyder det att lärandets omdefinieras? Jag lär få anledning att återkomma i frågan.

För övrigt tycker jag att ni ska läsa min och mina historielärarkompisars fantastiska Monumentblogg

 

Det här inlägget postades i Digital bildning, Forskarskolan och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *