En till en – låt försiktighetsprincipen råda

För ett par år sedan skrev jag om Amie, samhällskunskapslärare på ett yrkesgymnasium i Stockholm på den här bloggen. Hon hade jobbat på skolan i över 20 år. Jag beskrev hur hon var tvungen att anpassa sin undervisning efter elevernas försämrade läsförståelse. I början av 90-talet, läste hon alltid DN tillsammans med sina elever. För 10 år fick eleverna svårt att klara av texterna i  DN, men som tur var kom Metro, som var lättare att läsa. Numera  pratar Amie nyheter. Om de skulle läsa tidningen måste hon göra ordlistor till varje artikel.

Inför ett omöjligt val, valde Amie att underlätta elevernas meningsskapande i samhällskunskap framför att lära dem läsa. Hon serverade dem fisk istället för att lära dem fiska. Det blev hennes strategi att möta de funktionella analfabeterna som läste samhällskunskap på en gymnasieskola år 2011.

Med tanke på det senaste resultatet i PISA vill jag lyfta alla NO- och SO-lärares enorma ansvar för våra elevers läsutveckling. Vi kan skylla på politiker och rektorer som inte tar sitt pedagogiska ledningsansvar, men ansvaret och uppdraget är VÅRT. Det är min  skyldighet att leverera elever som kan läsa DN till gymnasiet. Oavsett om de har oturen att vara fattiga, invandrade, eller pojkar. Det är mitt yrke och mitt ansvar. Jag måste stå upp för mina elevers rätt till kunskap. Det är mitt jobb att vara skeptisk mot nya metoder innan jag vet att de fungerar.

Jag önskar att jag kunde säga att Amie saknar datorer i sin undervisning, men icke. Hon använde datorn skickligt och varierat, skrev jag 2011. Hon hade exempelvis en interaktiv skrivtavla och en mycket aktiv facebookgrupp med eleverna. Jag  funderade då över om att det kanske var så att elevernas digitala kompetens hjälpte dem att dölja brister i den språkliga.

Nu kommer forskning som stödjer tanken. Datorer i skolan stödjer vissa kompetenser och försvårar andra.   Läsutvecklingen verkar vara i riskzonen.  Svenska skolpolitiker har  bestämt sig för att köpa in datorer till alla elever. Snabba beslut drivs fram av skickliga lobbyister.   Forskningen har inte hunnit med. Någon svensk forskning som visar vilka IT-baserade undervisningsmetoder som är effektiva finns ännu  inte.  Däremot finns det ett enormt tryck på lärarna att använda den nya tekniken. Fattiga kommuner och skolor satsar hellre på datorer och läsplattor än på läromedel, utan att ha en aning om hur det påverkar elevers lärande.

Du som låter elever lyssna på läroboken istället för att läsa den, eller du som låter elever fritt söka information på Internet istället för att läsa åldersanpassad referenslitteratur, är du säker på att du stödjer deras språkutveckling? Våra ungdomar ska fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. De måste kunna läsa och förstå förklarande, utredande och argumenterande text. Många av våra elever kan inte det. De får prata nyheter eller se en film istället.

Det här inlägget postades i Digital bildning och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *