Forskning om rollspel och erfarna lärares betydelse för elevers läsutveckling

Lika deppig som jag blev över PISA-resultaten i läsförståelse lika lycklig blir jag över LÄSNING!, Svenklärarföreningens årskrift 2013. Boken har blivit liggande i bokhyllan sedan i julas, Men när jag nu äntligen tar fram den kan jag knappt sluta läsa. 13 spännande artiklar om läsning och läsinlärningens betydelse för elevers  lärande och framgång i skolan. Här kommer några reflektioner kring de två första artiklarna i boken.

Jag började med Richard Beach superintressanta artikel som handlar om rollspel och dess betydelse för elevers identitetsskapande i sociala medier. Han diskuterar bl.a. hur lärare kan utveckla elevers förmåga att argumentera med hjälp av klassbloggar. Han föreslår också att elever kan anta fiktiva identiteter på Internet för att på så vis utveckla sin kunskap om vad som krävs av en aktör på nätet. Hela tänket med fiktiva karaktärer och rollspel på nätet är ju det jag själv har ägnat så mycket möda de senaste åren. Det är så inspirerande att det finns lärare långt bort i Minnesota som är lika aktiva som jag. Kolla t.ex. här. Eller här, där elever antar avatarer för att gestalta olika litterära karaktärer.

I nästa artikel visar Ulla Damber hur alla elever i Sverige kan bli tillräckligt goda läsare för att klara av att fungera i en demokratisk stat. Ulla refererar till sin avhandling Läsa för livet från 2010, där hon i en stor kvantitativ undersökning om elevers läsning på lågstadiet kunde se ett tydligt samband. Elever med annat modersmål än svenska hade också låga resultat i läsförståelse. Kanske ett förväntat resultat,  men det är undantagen som gör hennes studie så intressant. Det fanns skolklasser i utsatta områden där många barn hade annat modersmål och där föräldrarna hade låg utbildningsnivå samtidigt som eleverna presterade bra på läsförståelsetesten.

Vi har hört det förut. Men i Ullas forskning blir det så konkret. Det är läraren som gör skillnad.  Men inte vilka lärare som helst. Det är lärarna med lång undervisningstid i bagaget som klarar att göra skillnad för de mest utsatta. Dessa erfarna lärares undervisning har några gemensamma drag. Skriftspråkandet står i centrum. Man läser, skriver, talar och lyssnar kring och på texter hela tiden. En dynamisk utvärdering där läraren hela tiden kommenterade, lyssnade på och gav feedback på elevernas arbete under lektionerna. Eleverna fick utveckla fler skriftspråkliga kompetenser parallellt med avkodningen. Läshandlingarna blev meningsfulla genom att eleverna fick vara deltagare, skapare och kritiska granskare av texter. Lärandet individualiseras på så vis att läraren utgår från den punkt som eleven befinner sig på.

Läraren tog också  hänsyn till elevernas förförståelse. Ingen förkunskap togs för given. För att kunna skriva en novell måste man exempelvis veta vad en novell är. Läraren kunde anpassa undervisningen till de specifika krav som varje ämnes och genre ställer på sina läsare. Det gäller att få eleverna att utveckla det skolspråk de behöver för att utveckla lärandet. Vardagspråket räcker inte för att utveckla ett abstrakt tänkande och de kognitiva förmågor som behövs när information ska granskas kritiskt.

Läraren hade dessutom  höga förväntningar på eleverna. Ulla tog ett hemskt exempel från USA där barn barn i socialt utsatta områden påtvingades ett avkodningsprogram med det goda syftet att strärka barnens läsförståelse. Istället lyckades man försena elevernas läsutveckling med flera år. Ett annat tråkigt exempel är när lärare förväxlar bristande språklig kompetens med läs- och skrivsvårigheter.

Till sist drevs lärarna som lyckades av lust och äkta engagemang som de också kunde förmedla till eleverna med hjälp av det ett nav som utgjordes av skönlitteratur.

Ullas forskning visar att de erfarna lärarna måste betraktas som nyckelaktörer när svenska skolan ska bryta den nedåtgående trenden i PISA. Det är bara att hoppas att rektorer och kommuner tar del av Ulla Danbars forskning och förstår vilken beydelse erfarenhet har för undervisningens kvalitet. Det är  dessa fantstiska  lärare som ska lyftas fram. Ge dem hög lön och låt dem bli förstelärare så de kan sprida sin expertis.

Det här inlägget postades i Elevers lärande, Forskning om IT i skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *