Varför har läroboken så låg status bland svenska lärare?

Frågan kom upp på vår session på Historikermötet i förra veckan.  Vi var 7 forskarstudenter vid forskarskolan Historiska medier som höll sessionen Historieundervisningen i framtidens skola. 3 av oss talade om läromedel, 2 om film i undervisningen och 2 om digitala medier. Diskussionen efteråt blev verkligen intressant mycket tack vare läromedelsförfattare bland åhörarna.

Här konverserar Lena Nielsen och Maria Deldén en av konferensens key note speakers, Barbara Rosenwein på historikerminglet i Stadshuset. Foto Lina Spjut

Utan att föregripa någons forskning så visar Annie Olsson att lärare ofta utvecklar olika strategier för att kompensera för brister de upplever med läroböcker, framför allt anses de vara svårlästa och lärarna ”curlar”. Catharina Hultkrantz menade också att gymnasielärare i historia använder film i historieundervisningen eftersom de vill ge eleverna andra perspektiv, men lärarna får ingen utbildning om hur film skulle kunna användas på bästa sätt. Hittills har det inte heller funnits någon forskning på området, men nu kommer Catharinas intervjuer med lärare och Maria Deldéns receptionsstudie om hur elever erfar film i historieundervisningen. Och dessutom Åsa Wendins studie Varför film? som handlar om hur lärare använder film i undervisningen som ett didaktiskt verktyg.

Den mycket erfarne läroboksförfattaren menade att svenska lärares misstro mot läroböcker var unik i Europa. Vi diskuterade olika förklaringar. En lärare menade att läroböckerna på skolorna ofta var slitna och inaktuella. Men det kan väl ändå inte vara möjligt att Sveriges kommuner inte har råd med läroböcker, i så fall är det ytterligare ett argument för att skolan bör förstatligas. Andra förklaringar var som sagt att läroböckerna är svårlästa och innehållet oerhört komprimerat.

En lärare på lärarhögskolan var dödligt less på faktafel och förenklingar i de lärarproducerade läromedel som hennes egna barn kom hem med. Varför gör redan stressade lärare egna läromedel som inte ens blir särskilt bra?  Läromedel ska vara så välgjorda att de inte går att motstå. Annie såg en lösning i digitala läromedel som kan vara mycket mera omfattande. Då skulle de historiska berättelserna, primärkällorna och filmerna rymmas på ett och samma ställe. Och är det något som vår forskarskola gemensamt har kommit fram till är det att elever behöver använda både kognitiva och affektiva förmågor för att kunna utveckla förståelse och kunskap.

I vår kommer följande titlar från Forskarskolan Historiska medier och det kommer fler i höst, sök på Diva:

Nr 1. Karin Sandberg, Möte med det förflutna: Om digitaliserade primärkällor i
historieundervisningen

Nr 2. Lina Spjut, Den envise bonden och Nordens fransmän: Svensk och finsk etnicitet samt nationell historieskrivning i Sverige och Finland 1866-1939

Nr 3. Andreas Westerberg, Historieundervisning och medieteknik: Diskurser om teknik i klassrummet under 1980-talet och åren kring 2010

Nr 4. Maria Deldén, Historien som fiktion: En studie av elevers tankar och känslor utifrånhistorisk spelfilm

Nr 5. Robert Thorp, Historical Consciousness, Historical Media, and History Education

Nr 6. Cecilia Johansson, Högstadieungdomar skriver historia på bloggen: Undervisningliteracy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap

Nr 7. Annie Olsson, Läroboken i historieundervisningen: En fallstudie med fokus på elever,lärare och läroboksförfattare

Nr. 8. Ulrika Boström, ”När man kollar på bilden tänker man så här”: En receptionsstudieav gymnasieelevers uppfattning om bilder som kunskapskällor i historieundervisningen

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *