Nu är det snart dags. Den 6 december kommer den nya PISA-resultaten. Jag vågar hoppas att lgr-11 kanske ändå har gjort en liten skillnad för de elever som presterade sämst i den förra undersökningen. I år ingår min skola i undersökningen, vilket gör det extraspännande. Så här skrev jag då.
I skrivande stund övervakar jag 36 superfokuserade elever som genomför årets PISA-prov. Fick jag, skulle jag ta ett foto, men det är så klart strängt förbjudet att fotografera i provsalen. Vill du själv prova testet kan du gör det här.
Det kan knappast ha undgått någon att det svenska resultaten i den internationella undersökningen har sjunkit stadigt sedan år 2000. I matematik presterar alla elever sämre över hela linjen. I naturvetenskap och läsförståelse är det framför allt de 5 % som presterar bäst respektive de 5 % med lägst resultat som sjunker dramatiskt. Av 37 OECD-länder är det bara Chile och Mexiiko som har sämre resultat än Sverige. Bilda dig en egen upffattning genom att studera statistiken på PISAS hemsida. Skolverket har också flera artiklar med sammanfattningar. Vill ni titta på statistik på skolnivå finns dessutom Skolverkets SIRIS. Där jämförs t.ex. enskilda skolor meritvärde med resultaten på nationella proven.
I Sverige har debatten om resultaten i PISA märkligt nog mest handlat om att det är fel på provet eller på kunskapssynen inom OECD. Provet mäter inte det som våra svenska ungdomar behöver i framtiden, påstås det. Andra påpekar att Sverige minsann inte är någon diktatur som kan tvinga eleverna att plugga. Mig veterligen inte finns några diktaturer inom OECD. Där finns däremot stora kunskapsnationer som Frankrike, Tyskland och Storbritannien och dessutom flera länder med stora ekonomiska problem som har tvingats minska resurserna till skolan i årtionden som t.ex. Italien eller Grekland.
Efter att ha tagit del av årets provfrågor i naturvetenskap vet jag att provet helt enkelt mäter en läsförståelse som som alla medborgare i en demokratisk stat behöver om vi ska kunna upprätthålla vårt styrelseskick och rättigheter.
Möjligen har denna insikt börjat spridas bland skolans aktörer. Idag kom nyheten om att politikerna inför en läs- och skrivgaranti på lågstadiet. Inspirationen till förslaget kommer från Finland, där elever fröväntas ha knäckt läskoden efter en termin i år 1. Vi borde naturligtvis titta mycket mer på Finlands skolsystem än vad vi gör. Varför åker ingen svensk skola till Finland? Varför gör inte den pedagogiska forskningen jämförande studier mellan våra skolsystem för att söka förklaringar till det svenska misslyckandet? Kanske det kommer nu. Svenska Dagbladet inleder en serie om finska skolan i dagens tidning. Den borde alla följa.
MEN, svenska skolor besöker visst finska skolor. Jag jobbade t ex på Åland i fem år och vi fick besök från svenska skolor och även skolor i Åbo har fått besök. Intressant är också den skola i Mariefred som har rektor och flera lärare från Finland och har mycket inspiration från den finska skolan.