Statens satsning på forskande lärare har ju pågått under några år och nu börjar resultaten komma. När jag sitter ensam och brottas med forskningsplan och undersökning i forskarskolan Historiska medier, så är de forskande kollegorna ett stort stöd. Lärarna som har kommit i mål och visat oss att det går att genomföra ett forskningsprojekt, är också en stor inspiration. Och de har verkligen gjort mycket bra och intressant forskning. Inom mina ämnesområden, historia och ikt, kommer det nya spännande avhandlingar hela tiden. Ett exempel är forskarskolan i Historiedidaktik i Malmö/Lund. Just nu har skolan producerat 15 mycket läsvärda lic-avhandlingar. De flesta är olika typer av klassrumsstudier som vi lärare många gånger har saknat i pedagogisk forskning. Några exempel som både omfattar intressanta forskningsresultat och som kan inspirera till nya arbetssätt i klassrummet är Cathrin Backman Löfgren, Att digitalisera det förflutna. En studie av gymnasieelevers historiska tänkande som handlar om hur man kan använda digitala källor i undervisningen eller Fredrik Alvén , ”Historiemedvetande på prov” – En analys av elevers svar på uppgifter som prövar strävansmålen i kursplanen för historia som handlar om prov och bedömning i högstadiets historieundervisning.
En annan lic-avhandling som jag har haft mycket glädje av eftersom den är så strukturerad och välskriven är Susanne Staafs Att lära historia i mellanstadiet. Resultaten är intressanta och ordentligt framskrivna. Maria Johansson kommer från forskarskolan i Karlstad och hennes avhandling Historieundervisning och interkulturell kompetens är kanske inte lika lättläst eftersom hon ger i kast med det besvärliga begreppet historiemedvetande. Men hon gör en fin tolkning av den tyske historiediaktikern Jörn Rüsens begrepp erfarandets kompetens, tolkandets kompetens och orienteringens kompetens som jag kommer att kunna använda i min studie, om elevers historiemedvetande på bloggen.
Eftersom jag studerar om undervisning med hjälp av webbplatser påverkar litteracitet och lärprocesser så är Nikla Ekbergs avhandling, Lärares möten med sociala medier – applikationer i behov av explikationer ett måste. Den har nämligen en gedigen litteraturgenomgång om forskningen kring människans förhållande till ny teknik i allmänhet och skolans förhållande till IT i synnerhet. En balanserad genomgång som ger perspektiv på de enorma förväntningar på skolan som ny teknik ofta förknippas med. Tack vare Niklas hittade jag också min nya favoritforskare Neil Selwyn som forskar på IT i skolan ur ett kritiskt, men också konstruktivt och uppfriskande samhällsperspektiv.
Flera av dessa fantastiska forskande lärare, t.ex. Cathrin och Niklas, kan man förresten höra på årets Skolforum.