Blogg och lärande

I våras hade jag förmånen att få samrätta nationella provet i historia i år 9 med kollegor på min skola. Det var ett enormt arbete. Vi var fyra lärare som jobbade stenhårt bortåt en vecka för att rätta 120 prov och då räknar jag inte de tre dagsverken som krävdes för att skriva in och sammanställa resultaten. Men enligt min mening var det värt varenda minut.

Provet är hemligt i flera år framåt, men utan att gå in på innehållet kan jag konstatera att både frågorna och elevsvaren gav oss en ordentlig tankeställare.  Vi utgår förstås redan från kursplanen i lgr11 och vi vet att källor utgör grunden för kunskapsproduktionen i ämnet. Men vi kan göra mer. Eleverna behöver utveckla förmågan att tänka som en historiker. Det innebär i sin tur att tolkning och värdering av ett historiskt källmaterial måste få ett mycket större utrymme i undervisningen inom kursplanens alla fyra huvudrubriker: Historisk referensram, begrepp, historiebruk och förstås inom källkritik.

Källorna finns redan på Internet

Jag har länge saknat bra läromedel med källor som är anpassade till kursplaners innehåll och elevers läsförmåga. (Libers Historien pågår är ett undantag, men den är slut på förlaget) När jag nu behövde källor till min undervisning i år 8 var det ändå förhållandevis enkelt att hitta ett stort material på Internet.

Historia var nämligen ett av de första skolämnena som hamnade på nätet. Redan i slutet av 90-talet började brittiska och amerikanska universitet bygga upp webbplatser med databasliknande källsamlingar för skolan. Roy Rosensweig och hans Center for History and new Media ledde exempelvis ett stort webbprojekt om franska revolutionen. 

Webbplatsen  Källor i historieundervisningen

Källmaterialet finns alltså därute på Internet. Texterna är förstås skrivna på engelska. Men jag har översatt en del och andra klarar eleverna av att läsa ändå. Källorna har jag sedan lagt på webbplatsen  Källor i historieundervisningen. Där finns också länkar och uppgifter till texter och bilder. Jag har publicerat material som jag uppfattar är fritt. Hoppas dock att professor Sam Wineburg, historiedidaktiker från Stanford, förlåter mig för bearbetningen av hans fantastiska övning om Rosa Parks och hennes bussresa 1954. Det är  ingen riktig ordning på bloggen ännu, men det går bra surfa runt och att använda det som ligger där. Jag blir också tacksam för tips på källor och förslag på uppgifter.

Till sist tipsar jag gärna om ett litet projekt som jag gjorde med mina 7:or förra året. Eleverna fick fråga sina föräldrar om vilka händelser i det nära förflutna som kommer att bli historia i framtiden. Sedan fick de leta reda på en blivande historisk källa på nätet som handlade om deras händelse och värdera den källkritiskt enligt de gamla hederliga kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens. Till sist skulle de resonera om händelserna skulle bli historiska eller inte. Allt redovisas på bloggen Historien skrivs nu. Uppgiften är tänkt som en introduktion till källkritiken som metod och till diskussionen om vad historia är och varför vi läser ämnet i skolan.

Jag har ett fantastiskt extraknäck. Då och då får jag, på Webbstjärnans, uppdrag hålla workshops i webbpublicering för lärare runt om i Sverige. Måndag den 17 augusti har turen kommit till Kungsklippeskolan i Huddinge. Som vanligt är deltagarlistan fylld till sista plats med lärare och fritidspedagoger från f till år 9. Alla möjliga ämnen finns representerade i gruppen. Det är verkligen charmen med de här kursenrna. Det blir bara bättre ju fler lärare från olika stadier och med olika ämneskombinationer som deltar. Vi lär och inspireras av varandra.

På måndag blir det dock lite nervöst eftersom det är första gången jag testar tävlingens nya koncept. Syftet med nyheterna är att det både ska bli enklare att registrera sig och att bygga den klass- eller temablogg man som lärare vill ha. Kika gärna in på Webbstjärnans hemsida och kolla in alla nyheter.  

heter Aleksandra Indzic Dujsos lic-avhandling. Den läggs fram vid Faluns högskola den 5 juni och som nummer 11 i vår forskarskola Historiska medier. 

Aleksandra jobbar till vardags som gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Fagersta och hennes avhandlingsämne är verkligen både intressant och högaktuellt. Hon visar att det faktiskt går framåt. Utbildningsradion lyckas både nyansera och inkludera den romska kulturen i den svenska historien. Hela avhandlingen hittar du här  och abstractet lyder så här:

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority.

The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013.

The results show a picture of Roma which, both in form and content, consists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continuity of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.

Under läsåret har jag arbetat med en öppen lärresurs som jag kallar Bloggbiblioteket. Idén går ut på att både spara tid och utveckla undervisningen genom att skapa en plattform där vi kan arkivera egna skolbloggar och samtidigt kopiera och bygga vidare på andras goda idéer. Bloggarna sparas som mallar, där struktur, syfte och uppgift finns med, men där elevernas texter är bortplockade. Projektet är finansierat via ett stipendium från stiftelsen för internetinfrastruktur och bygger på erfarenheter som jag har fått genom att tävla i Webbstjärnan.

Om du vill spara och dela en blogg i WordPress med en .se-domän kopierar du först över allt innehåll på en wordpress.com blogg. Här ser du hur man gör det. Ta bort elevtexterna, utom några goda exempel. Skicka sedan länken till mig. Jag lägger upp mallen i bloggbiblioteket och då kan den användas fritt av alla. Jag tänker mig en väldigt öppen plattform. Man ska helst inte behöva logga in någonstans. Men det är viktigt att bloggarna är provade i ett klassrum med elever.

Vill du hjälpa till att komma igång?

Hittills ligger bara några bloggmallar från mina projekt på sidan, men nu efterlyser jag fler projekt att spara och dela. Jag tar tacksamt emot av alla typer av bloggar från alla årskurser. Vill du vara med? Skicka i så fall en länk med din bloggmall till mig cejoh_s@edu.sollentuna.se. Jag tar också tacksamt emot synpunkter och förbättringsförslag av alla de slag.

Det bästa med att föreläsa på Internetdagarna var nog att Linda Svanberg tecknade medan jag pratade.

Temat för skolspåret på årets Internetdagar var barn- och ungas digitala kompetens. Efter Kristina Alexandersons inspirerande inledning var det min tur att föreläsa om min avhandling. Jag pratade om ett slags mediets paradox.Å ena sidan är den literacy som eleverna erbjuds via Internet komplex och svår för högstadie-ungdomarna. Men å andra sidan tillåter mediet en så aktiv, social och autentisk lärprocess, vilket innebär att eleverna kan övervinna svårigheterna och överträffa sig själva. En förutsättning är dock att undervisningen erbjuder relevanta stödstrukturer för lärandet. Ett exempel i min studie är dagboken med dess kronologiska narrativa struktur. En annan är den öppna kommunikationssituationen, ett öppet rum, som gör att eleverna läser varandras texter och delar erfarenheter av skrivandet. Linda Svanberg tecknade mitt föredrag.

Nästa föreläsare var Mikael Tylmad, en eldsjäl och IT-pedagog som driver en progammeringsstudio för intresserade elever utanför skoltid på Södertörns friskola. Mikael hade med sig två härliga elever, Alicia och Gustav från år 9. Alicia var fysiknörd och hade konstruerat en datamus för handkappade. Den styrdes med fötterna. Gustav hade byggt webbplatsen Skoljakt.se som en hjälp av välja grundskola utifrån olika kvalitetsparametrar. Nu har också skolverket kommit med sin valjaskola.se, men som Gustav påpekade tillåter inte den att man jämför skolor mellan kommuner, vilket alltså skoljakten gör.

På eftermiddagen höll flera föredragshållare korta men intressanta föredrag.
Karin Nygårds brinner för programmering i grundskolan och håller på att hacka läroplanen i jakt på kursplanemål som kan användas.
Katarina Lycken Rüter från skolverket visade dock med några exempel ur lgr11 att man inte behöver leta. Redan i kap 1 och 2 finns skrivningar som  kräver att vi utvecklar elevers digitala kompetens. Problemet, eller skandalen, som Katarina uttryckte det är snarare att Sverige inte har en likvärdig skola, varken vad det gäller utrustning eller undervisning. Jan Gulliksen, Gulan, professor från KTH och ordförande i digitaliseringskommissionen kom in på den gamla ”mobil eller inte i klassrummet” frågan. Han tyckte föga förvånande att elever skulle använda mobil i klassrummet. Men frågan är kanske snarare vad som händer med likvärdigheten om vi förutsätter att eleverna har egen utrustning att använda. Min egen dotter som går i 9:an blir irriterad när hennes lärare uppmanar eleverna att t.ex. spela in något på den egna mobilen. ”Alla kanske inte har en mobil i min klass” som hon säger. Till sist pratade Måns Jonasson från Stiftelsen .SE om sitt arbete med barnhack, programmeringskurser för yngre barn. Hans stora problem är att få flickor att anmäla sig till kurserna. Det är en skriande brist på IT-ingenjörer så hur löser vi problemet med att flickorna exkluderas både från en digital kompetens och en viktig arbetsmarknad? Ingen i panelen hade något bra svar. Men anmälan till Måns barnhackgrupper fylls på tills dess att han kan fylla en grupp till hälften med flickor.

Efter fikat fick vi höra 8 korta femminuterspresentationer med olika perspektiv på digitala kompetens hos barn och unga. Kolla upp dem här:
Jacob Möllstam, klasslärare och IT-pedagog i Jonsered och en av årets guldäpplevinnare
Kajsa Sillén klassbloggare från Järfalla
Adam Jönsson SO-lärare från Älvsjö med en aktuell julkalender om mod.
Elisabeth Jagell, slöjdlärare från Uppsala
Andreas Nordh, skolbibliotekarie och IT-pedagog i Märsta
Sara Mörtsell, Wikimedia
Malin Nilsson IT-pedaggo från Sjöbo talade om IT i förskolan
Ulrika Engström MIK, Statens medieråd