Källor på nätet – Amerikanska historiedidaktiker visade vägen

I våras hade jag förmånen att få samrätta nationella provet i historia i år 9 med kollegor på min skola. Det var ett enormt arbete. Vi var fyra lärare som jobbade stenhårt bortåt en vecka för att rätta 120 prov och då räknar jag inte de tre dagsverken som krävdes för att skriva in och sammanställa resultaten. Men enligt min mening var det värt varenda minut.

Provet är hemligt i flera år framåt, men utan att gå in på innehållet kan jag konstatera att både frågorna och elevsvaren gav oss en ordentlig tankeställare.  Vi utgår förstås redan från kursplanen i lgr11 och vi vet att källor utgör grunden för kunskapsproduktionen i ämnet. Men vi kan göra mer. Eleverna behöver utveckla förmågan att tänka som en historiker. Det innebär i sin tur att tolkning och värdering av ett historiskt källmaterial måste få ett mycket större utrymme i undervisningen inom kursplanens alla fyra huvudrubriker: Historisk referensram, begrepp, historiebruk och förstås inom källkritik.

Källorna finns redan på Internet

Jag har länge saknat bra läromedel med källor som är anpassade till kursplaners innehåll och elevers läsförmåga. (Libers Historien pågår är ett undantag, men den är slut på förlaget) När jag nu behövde källor till min undervisning i år 8 var det ändå förhållandevis enkelt att hitta ett stort material på Internet.

Historia var nämligen ett av de första skolämnena som hamnade på nätet. Redan i slutet av 90-talet började brittiska och amerikanska universitet bygga upp webbplatser med databasliknande källsamlingar för skolan. Roy Rosensweig och hans Center for History and new Media ledde exempelvis ett stort webbprojekt om franska revolutionen. 

Webbplatsen  Källor i historieundervisningen

Källmaterialet finns alltså därute på Internet. Texterna är förstås skrivna på engelska. Men jag har översatt en del och andra klarar eleverna av att läsa ändå. Källorna har jag sedan lagt på webbplatsen  Källor i historieundervisningen. Där finns också länkar och uppgifter till texter och bilder. Jag har publicerat material som jag uppfattar är fritt. Hoppas dock att professor Sam Wineburg, historiedidaktiker från Stanford, förlåter mig för bearbetningen av hans fantastiska övning om Rosa Parks och hennes bussresa 1954. Det är  ingen riktig ordning på bloggen ännu, men det går bra surfa runt och att använda det som ligger där. Jag blir också tacksam för tips på källor och förslag på uppgifter.

Till sist tipsar jag gärna om ett litet projekt som jag gjorde med mina 7:or förra året. Eleverna fick fråga sina föräldrar om vilka händelser i det nära förflutna som kommer att bli historia i framtiden. Sedan fick de leta reda på en blivande historisk källa på nätet som handlade om deras händelse och värdera den källkritiskt enligt de gamla hederliga kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens. Till sist skulle de resonera om händelserna skulle bli historiska eller inte. Allt redovisas på bloggen Historien skrivs nu. Uppgiften är tänkt som en introduktion till källkritiken som metod och till diskussionen om vad historia är och varför vi läser ämnet i skolan.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Dags för bästa extraknäcket – Workshop i Huddinge

Jag har ett fantastiskt extraknäck. Då och då får jag, på Webbstjärnans, uppdrag hålla workshops i webbpublicering för lärare runt om i Sverige. Måndag den 17 augusti har turen kommit till Kungsklippeskolan i Huddinge. Som vanligt är deltagarlistan fylld till sista plats med lärare och fritidspedagoger från f till år 9. Alla möjliga ämnen finns representerade i gruppen. Det är verkligen charmen med de här kursenrna. Det blir bara bättre ju fler lärare från olika stadier och med olika ämneskombinationer som deltar. Vi lär och inspireras av varandra.

På måndag blir det dock lite nervöst eftersom det är första gången jag testar tävlingens nya koncept. Syftet med nyheterna är att det både ska bli enklare att registrera sig och att bygga den klass- eller temablogg man som lärare vill ha. Kika gärna in på Webbstjärnans hemsida och kolla in alla nyheter.  

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nationella minoriteter i historieundervisningen: Bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975-2013

heter Aleksandra Indzic Dujsos lic-avhandling. Den läggs fram vid Faluns högskola den 5 juni och som nummer 11 i vår forskarskola Historiska medier. 

Aleksandra jobbar till vardags som gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Fagersta och hennes avhandlingsämne är verkligen både intressant och högaktuellt. Hon visar att det faktiskt går framåt. Utbildningsradion lyckas både nyansera och inkludera den romska kulturen i den svenska historien. Hela avhandlingen hittar du här  och abstractet lyder så här:

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority.

The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013.

The results show a picture of Roma which, both in form and content, consists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continuity of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Något nytt i klassrummet efter forskarskolan?

År det någon skillnad? Vad har du egentligen lärt dig? Jag brukar svara lite svepande och undvikande på frågorna, samtidigt som jag varje gång tvingas tänka efter. Hur sammanfattar men två års forskarstudier i ett par meningar? Frågan är ju också i allra högsta grad relevant. Staten har ju satsat mycket pengar på att forskarutbilda lärare i olika ämnen inom ramen för olika nationella forskarskolor. Och kommunerna har valt att låta oss delta. Så det vore ju fint om det syntes i undervisningen.

Finns det ens några enkla samband mellan forskningsresultat och hantverket i klassrummet? I mitt fall borde det nog göra det. Min drivkraft har hela tiden varit en undervisning som underlättar och utvecklar elevers lärande. När jag valde att forska om sociala medier i historieundervisningen hade jag erfarenhet från klassrummet som visade att mediet hade en pedagogisk potential som kunde undersökas och utvecklas. Men forskarskolan gav mig också helt nya insikter om vad som krävs för att kunna genomföra en historieundervisning av riktigt hög kvalitet.

Så vad hände då? Till början inte så mycket alls, måste jag erkänna. När jag kom tillbaka till min heltidstjänst på Helenelundsskolan skulle nya 7:or tas emot och lgr11 läsas in. Vardagen med inskolningssamtal, föräldrakontakter och planering av undervisning tog över. Den nya kursplanen i historia kändes också mastig: Hur mycket kan man egentligen utveckla och förändra med två 30-grupper i år 7, när det centrala innehållet omfattar så där en 12 600 år av världshistoria på en halv termin?

I mötet med eleverna vaknade ändå något till liv. Nya historiedidaktiska insikter om historiemedvetande och historiskt tänkande blandades med gamla erfarenheter om hur viktigt det är att eleverna lär sig  skriva och disponera argumenterande och utredande texter i år 7. En förmåga som sedan kan fungera som en stödstruktur för deras tänkande genom högstadiet. Senast jag bloggade med 13-åringar hade jag också ett genustänk. Pojkar skriver längre och bättre om ämnet engagerar dem. Det är dessutom ett av resultaten i min forskningsstudie. Till sist är det såklart alltid roligt att ha ett par tävlingsbidrag i Webbstjärnan. Resultatet blev elevbloggen Historien skrivs nu!, där båda mina klasser publicerar inlägg om vad som blir historia i framtiden.

Skärmklipp 5

Förädrarnas topp 5 på händelserna som kommer att bli historia:
9/11
Murens fall
Mordet på Olog Palme
Tsunamin
Månlandningen

Historien skrivs nu!
3 veckor lyckades jag frigöra från de 12 600 åren. 9 lektioner som uteslutande kunde vikas till att synliggöra kopplingen mellan historieämnets syfte och kunskapskraven. Målet var att eleverna skulle förstå att de är medskapare av historien.

Ungdomarna fick i läxa att be föräldrarna lista 3 händelser under sin livstid som de menade skulle bli historiska.  De 170 svaren sammanställdes i en tabell. Uppgiften blev att välja en av föräldrarnas händelser och beskriva den som historia. De skulle också testa händelsen och avgöra om den var tillräckligt betydelsefull för att bli historia. De behövde använda historiedidaktiska begrepp som historisk betydelse, orsak och konsekvens och källkritik som metod i sina texter.

Den övergripande frågan eleverna fick ta ställning till var alltså huruvida föräldrarnas urval av händelser var den historia som eleverna själva behövde för att kunna fungera som medborgare i framtidens Sverige. Det visade sig snart att eleverna hade en helt annan uppfattning än föräldrarna. Månlandningen ägnades ingen som helst uppmärksamhet. Mordet på Palme platsade möjligen i den svenska historien enligt ungdomarna. Men människor som har levt (och ibland dött för) kampen för alla människors lika värde hade däremot en självskriven plats i framtidens historia.

Det allra viktigaste resultatet var att kanske att eleverna fick syn på att det finns flera olika historier. Ingen förälder valde folkmordet i Rwanda som historisk händelse, men eftersom folkmord ingår i ämnets kunskapskrav handlar min exempeltext om det. En förälder valde dock gasattacken mot kurder i Halabja. Dessa båda händelser blev utgångspunkten för en viktig diskussion om vad vi inkluderar i historieämnet i skolan. Eleverna fick förhoppningsvis en insikt om att de både är en del av och skapare av historia.

För att kunna genomföra projektet på 3 veckor krävdes  tydliga instruktioner, en exempeltext och en pedagogisk planering. Processen med bloggandet har gjorts så enkelt som det bara går utan att ge avkall på mediets pedagogiska fördelar. Alla elever använder ett gemensamt användarnamn, elev. De har sedan taggat inläggen med sina förnamn. Även om varenda elev nu har publicerat en text på bloggen är den inte färdig, återkoppling och feedback fortsätter. Några elever kommer att behöva arbeta vidare med sina texter för att exempelvis utveckla förmågor som att välja ut relevant fakta (historisk betydelse) och resonera kring samband mellan en händelses konsekvenser och dess plats i framtidens historia.

Nästa år fortsätter jag nog med att utveckla en mer inkluderande och förhoppningsvis engagerande historieundervisning. Det är helt enkelt svårt att låta bli. Och som vanligt är det elevernas engagemang och utveckling som gör resan mödan värd. Jag har ju ett himla roligt jobb.

* Vill du veta mer om den den anglosaxiska undervisningsmetoden Historiskt tänkande så rekommenderar jag den kanadensiske forskaren Peter Seixas översikt The Big Six – The Historical Thinking Concepts. Amerikanen Sam Wineburg med klassikern Historical Thinking and Other Unnatural Acts är en annan favorit. Sedan har vi naturligtvis alla britter. t.ex. Peter Lee och Christine Counsell. Fantastiska Christine var en av mina lärare på forskarskolan. Hon jobbar med lärarutbildning i Cambridge och har skrivit högvis med läroböcker i historia för grundskolan. Jag längtar efter hennes senaste bok, Masteclass in History Education som kommer senare i år.

 

 

Publicerat i Bloggar, Digitala läromedel | Lämna en kommentar

Bloggbiblioteket – en öppen lärresurs för alla bloggande lärare

Under läsåret har jag arbetat med en öppen lärresurs som jag kallar Bloggbiblioteket. Idén går ut på att både spara tid och utveckla undervisningen genom att skapa en plattform där vi kan arkivera egna skolbloggar och samtidigt kopiera och bygga vidare på andras goda idéer. Bloggarna sparas som mallar, där struktur, syfte och uppgift finns med, men där elevernas texter är bortplockade. Projektet är finansierat via ett stipendium från stiftelsen för internetinfrastruktur och bygger på erfarenheter som jag har fått genom att tävla i Webbstjärnan.

Om du vill spara och dela en blogg i WordPress med en .se-domän kopierar du först över allt innehåll på en wordpress.com blogg. Här ser du hur man gör det. Ta bort elevtexterna, utom några goda exempel. Skicka sedan länken till mig. Jag lägger upp mallen i bloggbiblioteket och då kan den användas fritt av alla. Jag tänker mig en väldigt öppen plattform. Man ska helst inte behöva logga in någonstans. Men det är viktigt att bloggarna är provade i ett klassrum med elever.

Vill du hjälpa till att komma igång?

Hittills ligger bara några bloggmallar från mina projekt på sidan, men nu efterlyser jag fler projekt att spara och dela. Jag tar tacksamt emot av alla typer av bloggar från alla årskurser. Vill du vara med? Skicka i så fall en länk med din bloggmall till mig cejoh_s@edu.sollentuna.se. Jag tar också tacksamt emot synpunkter och förbättringsförslag av alla de slag.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Educating with Educational Space: Visualizing Spaces of Teaching and Learning

Educational spaceNu har den kommit. Antologin som är resultatet av en kurs i utbildningshistoria på Forskarskolan Historiska medier. Boken är tänkt att användas på lärarutbildningar och som diskussionsunderlag i lärarkollegier.

På forskarskolan hade vi förmånen att bli undervisade av Catherine Burke vid Cambridge University och Ian Grosvenor vid Birmingham University. Båda internationellt erkända forskare i utbildningshistoria. Under senare år har de intresserat sig för rummet och omgivningarna där lärandet sker (educational space). De använder ofta fotografier och andra medier som källor.

Vi fick i uppgift att dokumentera dessa rum för lärande på våra egna skolor med hjälp av fotografier. Resultatet blev 16 case studies som Cathy och Ian tillsammans med vår Kursledare Björn Norlin har sammanställt i antologin. Artiklarnas omfattar högstadie- och gymnasieskolor från Skellefteå i norr till Malmö i söder och med hjälp av fotografierna visar vi vad som sker i skollokaler på ett nytt sätt. Ulrika Boström har t.ex. filmat en lektion som hon höll i sin gymnasieklass. Hon plockade sedan ut ”frozen moments” ur filmen och diskuterade dem med eleverna.  När eleverna såg vad som försigick  i deras klassrum blev det oerhört förvånade. Ulrika använder termen En ny verklighet för att förklara vad som hände. Eleverna hade ingen aning om den likgiltighet som de utstrålar. Ulrikas bilder synliggör att undervisning rör sig i många olika verkligheter som varken elever eller lärare ser.

Flera artiklar tar just upp det faktum att bilden synliggör verkligheter och företeelser som har varit dolda. Andra exempel är Kristina Ledmans och Robert Thorps artiklar där kartor och ritningar av gymnasieskolor i Umeå och Gävle visar hur gränser mellan elevekategorier upprätthålls. Ojämnlikhet mellan teoretiska- och yrkesprogram byggs så att säga in i skolorna t.ex. med hjälp av låsta dörrar mellan yrkesprogrammens lokaler och biblioteket. Yrkeseleverna måste gå ut och runt för att nå biblioteket. Annie Olsson visar i ett annat exempel To smile or Not to Smile, hur bilderna i skolornas marknadsföring skiljer sig från verklighetens undervisningssituation. Carl Emanuelsson låter elever på den högstadieskola där han arbetar fotografera olika skolmiljöer utifrån begreppen säker, osäker och lärande. Elevernas bilder ger ny kunskap om hur eleverna uppfattar sin omgivning. Carl betonar att det är oerhört viktigt att eleverna får delta aktivt i frågor som rör deras säkerhet och lärande. Detta var bara några exempel. Det finns mycket mer intressant att läsa.

Cecilia bild 6

Då industrimat och ultrarent, idag ekologiskt och naturligt

Cecilia 1

Då, enorma kapprum med handfat. Luftigt och hygieniskt

Cecilia bild 2

Nu, inget onödigt utrymme – ett handfat till 800 elever

Cecilia bild 3

Nu, eleven serverar sig själv av blodpuddingen

Cecilia bild 4

Då, eleven blir vänligt tillfrågad om storleken på portionen

Cecilia bild 5

Då, släng inte maten! Ted eller?

Mitt bidrag The dream of a Perfect Lunch: Helenelund School Canteen in 1968 and 2012 är en mer klassiskt utbildningshistorisk studie. Jag utgår från ett bildband från SÖ. Mattanterna som ofta kom direkt från en roll som hemmafruar, skulle professionaliseras. På den tiden var skolmatsalen i allra högsta grad en del av skolans pedagogiska verksamhet. Detta blir tydligt på fotografierna som är tillgängliga via Sollentuna kommunarkiv.

Jag organiserade fotografierna utifrån kategorierna, rummet, hygien och maten och jämförde sedan materialet med fotografier som jag tog i matsalen 2012. Resultatet visar att matsalen idag inte lika självklart är en del av skolans pedagogik. Nu är den mer restauranglik och personalen har inget direkt uppfostringsansvar. Eleverna ses som kunder och de får därmed ett större inflytande både över vad som serveras och hur de kan uppföra sig. Förresten, kan det vara Ted Gärdestad på bild 4?

Publicerat i Forskarskolan | Lämna en kommentar

Historielektion i nytt medielandskap

Bild på Framsidan nr 4 2014. Tema: Att bygga kunskapÄr rubriken på tidningen Framsidans intervju med mig i senaste numret 4/2014. Intervjun utgår bl.a. från mitt föredrag på Internetdagarna. Tidningen drivs av Kultur i Väst. Det känns hedrande att bli omnämnd i en tidskrift som har som uppgift att främja biblioteksutveckling. Numrets tema är Att bygga kunskap, vilket ju också är ett viktigt tema i min avhandling, Elever skriver historia på bloggen: Undervisning, literacy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap.  Utan skriftspråk har vi varken bibliotek eller historia.

Publicerat i Digital bildning, Forskarskolan | Lämna en kommentar

Skolspåret på Internetdagarna 2014

Cecilia Johansson av Linda Svanber för webbstjärnan CC BY

Det bästa med att föreläsa på Internetdagarna var nog att Linda Svanberg tecknade medan jag pratade.

Temat för skolspåret på årets Internetdagar var barn- och ungas digitala kompetens. Efter Kristina Alexandersons inspirerande inledning var det min tur att föreläsa om min avhandling. Jag pratade om ett slags mediets paradox.Å ena sidan är den literacy som eleverna erbjuds via Internet komplex och svår för högstadie-ungdomarna. Men å andra sidan tillåter mediet en så aktiv, social och autentisk lärprocess, vilket innebär att eleverna kan övervinna svårigheterna och överträffa sig själva. En förutsättning är dock att undervisningen erbjuder relevanta stödstrukturer för lärandet. Ett exempel i min studie är dagboken med dess kronologiska narrativa struktur. En annan är den öppna kommunikationssituationen, ett öppet rum, som gör att eleverna läser varandras texter och delar erfarenheter av skrivandet. Linda Svanberg tecknade mitt föredrag.

Nästa föreläsare var Mikael Tylmad, en eldsjäl och IT-pedagog som driver en progammeringsstudio för intresserade elever utanför skoltid på Södertörns friskola. Mikael hade med sig två härliga elever, Alicia och Gustav från år 9. Alicia var fysiknörd och hade konstruerat en datamus för handkappade. Den styrdes med fötterna. Gustav hade byggt webbplatsen Skoljakt.se som en hjälp av välja grundskola utifrån olika kvalitetsparametrar. Nu har också skolverket kommit med sin valjaskola.se, men som Gustav påpekade tillåter inte den att man jämför skolor mellan kommuner, vilket alltså skoljakten gör.

På eftermiddagen höll flera föredragshållare korta men intressanta föredrag.
Karin Nygårds brinner för programmering i grundskolan och håller på att hacka läroplanen i jakt på kursplanemål som kan användas.
Katarina Lycken Rüter från skolverket visade dock med några exempel ur lgr11 att man inte behöver leta. Redan i kap 1 och 2 finns skrivningar som  kräver att vi utvecklar elevers digitala kompetens. Problemet, eller skandalen, som Katarina uttryckte det är snarare att Sverige inte har en likvärdig skola, varken vad det gäller utrustning eller undervisning. Jan Gulliksen, Gulan, professor från KTH och ordförande i digitaliseringskommissionen kom in på den gamla ”mobil eller inte i klassrummet” frågan. Han tyckte föga förvånande att elever skulle använda mobil i klassrummet. Men frågan är kanske snarare vad som händer med likvärdigheten om vi förutsätter att eleverna har egen utrustning att använda. Min egen dotter som går i 9:an blir irriterad när hennes lärare uppmanar eleverna att t.ex. spela in något på den egna mobilen. ”Alla kanske inte har en mobil i min klass” som hon säger. Till sist pratade Måns Jonasson från Stiftelsen .SE om sitt arbete med barnhack, programmeringskurser för yngre barn. Hans stora problem är att få flickor att anmäla sig till kurserna. Det är en skriande brist på IT-ingenjörer så hur löser vi problemet med att flickorna exkluderas både från en digital kompetens och en viktig arbetsmarknad? Ingen i panelen hade något bra svar. Men anmälan till Måns barnhackgrupper fylls på tills dess att han kan fylla en grupp till hälften med flickor.

Efter fikat fick vi höra 8 korta femminuterspresentationer med olika perspektiv på digitala kompetens hos barn och unga. Kolla upp dem här:
Jacob Möllstam, klasslärare och IT-pedagog i Jonsered och en av årets guldäpplevinnare
Kajsa Sillén klassbloggare från Järfalla
Adam Jönsson SO-lärare från Älvsjö med en aktuell julkalender om mod.
Elisabeth Jagell, slöjdlärare från Uppsala
Andreas Nordh, skolbibliotekarie och IT-pedagog i Märsta
Sara Mörtsell, Wikimedia
Malin Nilsson IT-pedaggo från Sjöbo talade om IT i förskolan
Ulrika Engström MIK, Statens medieråd

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skolan behöver massor av Internetdagar

Som undervisande lärare hör jag till en av de allra mest medieberoende yrkesgrupper som finns. Vi fattar flera av beslut varje dag om hur undervisningen ska förmedlas eller medieras. Ska jag välja en lärobok, film, bilder Internet eller ska jag bara berätta hur det är? Beslutet bottnar i min ämnesförståelse och i olika didaktiska frågeställningar. Men också i förståelsen av mediet och hur det fungerar i lärprocessen. Ju bättre vi förstår medierna vi använder desto bättre kan vi alltså anpassa undervisningen efter elevernas behov. Men kan vi våra medier?

Jag fick en tankeställare av Eva Wennås Brante som i sin avhandling visar att bilder i läromedel kan störa dyslektikers läsning. För de elever som inte kan kan ta till sig informationen i bilder blir läsningen av texten sämre, precis tvärtemot vad som ofta förutsätts. Våra läromedel fylls ju numera med bilder. Eva Wennås Brante menar att både läromedelsförfattare och lärare har ett ansvar för att skapa relevanta stödstrukturer och strategier som hjälper eleverna att hantera informationen i böckerna.

Det finns alltså brister i kunskapen om hur vårt allra mest använda medium, läroboken fungerar. I det sammanhanget är det inte särskilt förvånande att lärarna i Catharina Hultkrantzs studie, Playtime – en studie av lärares syn på film som pedagogiskt redskap i historia säger att de saknar både kunskap och utbildning om hur de ska använda spelfilm i historieundervisningen. Även om film inte har använts i undervisningen lika länge som läroböcker så introducerades den redan på 1920-talet. De snart 100 åren kan ställas mot vårt senaste tillskott av medier, Internet som vi bara har haft tillgång till i runt 20 år.

Därför är det så värdefullt att .SE bjuder in oss lärare till deras årliga nationella konferens Internetdagarna. Internet kräver en verkligt komplex literacy där läsningen är ickelinjär och omfattar en multimodalitet- Mediet kräver dessutom både en digital och social kompetens. Vi har verkligen massor att lära för att kunna utnyttja de resurser för lärande som Internet ger, därför går jag på Internetdagarnas skolspår den 24 november.

Publicerat i Digital bildning | Lämna en kommentar

Kill your darlings så funkar det

eller hur? Det borde jag ha tänkt på när jag satte ihop min presentation till Så funkar det i Upplands Väsby. Tack kära deltagare för att ni artigt försökte hänga med på föreläsningen. Från en film med mina elever som pratar bloggar via en massa skärmdumpar på bloggprojekt över till Andra Världskriget och en historiefilosofisk diskussion om vad som utvecklar ett historiemedvetande. Massvis av elevtexter med exempel på historiemedvetandets narrativa kompetenser, toppat med en ny literacy med sju olika skriftpraktiker.

Vad jag ville att ni skulle få med er från föreläsningen, men som jag såklart inte hann säga, var att på en blogg syns allt som händer. Det syns att  skolan är mycket mer än kognitiva förmågor. Vår undervisning måste tillåta ett samarbete och öppenhet som tränar empati och engagemang. Eller som Peter Englund sammanfattar det i förordet till Stridens skönhet och sorg. Det handlar inte bara om vad kriget var. Det handlar också om hur det var med intryck, stämningar och upplevelser. Detta kunde eleverna i studien dela bl.a. tack vare att bloggen gav dem en öppen och autentisk skrivsituation.

Stort tack till Ann-Sofie Crona och Anna Carlsson för att jag fick komma och tack alla ni som lyssnade. Här kommer presentationen

 

Publicerat i Bloggar, Digital bildning, Digitala arbetssätt, Föredrag | Lämna en kommentar