Min kloka kollega Anders Skarin brukar säga att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse. Med det talesättet i ryggen började jag blogga i skolan, utan tillåtelse, utan kunskaper men med ett stort förtroende för- och en överenskommelse med mina elever.
Förra hösten kom en flicka till skolan med en stor kamera på magen. Utan att tänka föreslog jag henne att starta en blogg där klassens tid på Helenelundsskolan kunde dokumenteras.
– Får man det? Frågade Eira. Två dagar senare var bloggen på plats, jättefin med massor av bilder och roliga kommentarer. Men vart hade det utlovade lösenordet tagit vägen? Och var det nödvändigt att välja url:en http://helenelundsskolan.blogg.se/? Föräldrar som googlade på skolan hamnade här i stället för på hemsidan. Rektor fick ta telefonsamtalen från föräldrarna utan att ha en aning om vem som låg bakom. Jag bad ju aldrig om tillstånd.
Nåväl, inget hemskt hände, tillåtelse fixades, jag blev förlåten och klassen tyckte jättemycket om sin blogg. Kanske inte det smartaste sättet att introducera ett nytt arbetssätt men det funkade! Titta gärna in på Eiras klassblogg. Tyvärr är den inte uppdaterad på ett tag. Det blev för mycket för en elev, men klassen planerar att ta tag i den igen till hösten. Vi får väl se hur det går. För mig har den fyllt sitt syfte. Jag kom igång. Tack för det Eira!
