Wikipedia bästa källan?

Skrev detta på min blogg. Men egentligen hör det hemma här på projektbloggen.

Med hjälp av Ulf Jämterud och kolla källan avslutade jag avsnittet Islam i religion med en källkritisk övning om internet. Webbplatserna som vi granskade fick jag från Ulf inlägg Bland myter och fakta på nätet – om källkritik i religionsundervisningen. Sedan lade jag till sidan muslim.se eftersom den har diskuterats på Svd:s ledarsida (Ge inga bidrag till hatet av Per Gudmundsson 13 juli 2011).

Jag var väldigt tveksam till att jobba källkritiskt inom ämnesområdet Islam. Är källkritik överhuvudtaget en relevant metod i religionsundervisningen? Här finns ju inga “objektiva” händelsförlopp att rekonstruera, Koranen som källa är inte heller helt lätt att hantera. Dessutom finns det så mycket intolerans och hat i omlopp på nätet. Men målet kvarstår. Eleverna ska kunna söka information från olika källor och  bearbeta, granska och värdera uppgifterna enligt kursplanerna i lpo 94.

Det fanns faktiskt flera fördelar att arbeta med islam visade det sig. Ämnet engagerade klasserna och olika åsikter framkom tydligt. Webbplatsernas kraftiga tendens  blev också en fördel eftersom det blev enkelt att hantera svåra begrepp som subjektiv och objektiv. 

Tendensen är inte heller någonting som webbplatsredaktörerna försöker dölja.  Flera sidor har som syfte att försvara islam och missionera om religionen, inget konstigt för en religiös webbplats.  Men för en niondeklassare är det precis lagom svårt att koppla syftet till sidornas ljusa och positiva bild av religionen.

Wikislam var ockå otroligt intressant att jobba med. Eleverna som precis hade läst Islamguiden reviderade snabbt sin uppfattning om religionen Nu var alla muslimer plötsligt helt vansinniga och religionen var hemsk. Men var sidan verkligen objektiv? Till slut snokade de upp underliga författarnamn och hittade sidans syfte och förstod att de hade blivit utsatta för propaganda mot islam. Aha!

Muslim.se har en för religiösa sidor vanlig funktion; man kan skicka in frågor om religionen och få svar. Kruxet är bara att det inte går att hitta någon avsändare på sidan förutom två imamer som konsulteras. En fråga handlar om huruvida en 5-åring ska få fira Lucia på dagis. Svaret blir nej och sedan följer mängder av olika argument emot att muslimer ska delta i den högtiden. Exemplet togs också upp av Per Gudmunsson (se ovan).

Diskussionen i klassrummet blev intressant, mycket tack vare de muslimska klasskamraterna som deltar i luciafirandet. En pojkes föräldrar hade t.o.m diskuterat saken med en imam. Det blev väldigt tydligt för klassen att den muslimska klasskamraten var en väl så bra källa som webbplatsen utan avsändare trots att den var finansierad av Ungdomsstyrelsen. (Sidan är enligt Per Gudmundsson byggd av Sveriges Imam Förbund).

Lise Iversen Kulbrandstads beskrev i sin artikel Läs- och skrivpraxis framför datorn i Det hänger på språket att det var svårt att överhuvudtaget få eleverna att förstå varför man måste granska texter på nätet. Väljer man den här typen av webbplatser blir det faktiskt väldigt tydligt för alla att källkritik behövs. Texterna är inte heller särskilt svårlästa om eleverna har  med sig en ”grundkurs” med basfakta om religionen.

Vilken källa var då mest pålitlig och relvant för uppgiften. Det beror förstås på den ställda frågan men jag måste säga att mitt lärarhjärta värmdes när en elev besvarade frågan om hans sida var pålitlig så här: “Jag har granskat Wikipedia och den är jättebra för där använder dom Christer Hedin som källa.” Vi hade sett en film om islam från UR där Christer medverkade som expert.

Det här inlägget postades i Digitala arbetssätt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *