Pedagogiska magasinet om IT i undervisningen

Här står jag bland molnen i Pedagogiska magasinet. Foto Moa Karlberg

Pedagogiska magasinet har precis kommit ut med ett fullmatat och angeläget temanummer om IT i undervisningen, I digitaliseringens spår. De börjar med att konstatera att datorerna i skolan är här för att stanna. Jag håller med. Det räcker med att tänka på våra dyslektiker och vilken hjälp de har haft av ordbehandlingsprogrammen. Nej, jag tror inte någon lärare som har tillgång till datorer i sin undervisning vill tillbaka till något annat. Men efter en ganska lång period av ett okritiskt förhållningssätt är det dags för en ordentlig utvärdering och reflektion. Det har länge varit känt att det inte är att man använder datorn som gör skillnad utan hur man använder den. Då måste lärarna vara med på tåget.

Läs artikeln Systemfel – lärare drivs till vansinne. Igenkänningsfaktorn är väldigt hög och den visar vilken syn våra chefer och politiker har på värdet av vår arbetstid. Det är inte lärarna och pedagogiken som styr verksamheten.  Kommersiella aktörer säljer in sin hårdvara och utlovar enorma tidsvinster, fantastiska resultat och ett helt nytt omdefinierat lärande, har fått ett alldeles för stort inflytande. Artikeln visar också hur viktig tekniken är för att satsningar på en till en ska lyckas. Passa också på och läs hur Volvo-IT fungerar i Stockholm enligt  Magister Björn. Förutom att dåliga tekniska lösningar är dyra så leder det till att lärare slutar använda datorerna i undervisningen.

När tekniken väl fungerar är det ändå lätt att ryckas med i frälsningsvågen. Jag är själv ett levande exempel på det, med allt mitt bloggande i undervisningen. Men i det sammanhanget blir det så enormt viktigt att forskarna står fria och inte dras med i den allmänna yran. Professor Tomas Kroksmark är en av de forskare som har ifrågasatt hur stora forskningsanslag till IT i undervisningen hittills har använts. I artikeln I rummet mellan digitalt lärande och analoga mål är han en av forskarna som redovisar resultat från en till en satsningarna, som har genomförts i många kommuner. Lärarnas inställning och kompetens tycks ha stor betydelse huruvida satsningarna blir framgångsrika.  Tomas försöker också avliva några myter kring IT och ungdomar, t.ex. den seglivade föreställningen som hävdar att ungdomar är infödda och vi andra immigranter på den digitala arenan. Infödd eller inte, ska de bli pedagogik och bättre måluppfyllelse så hänger det på lärarna.

I artikeln Väderprognos för Sollentunas lärare – Tilltagande molnighet intervjuas jag om hur det är att jobba med Google apps i undervisningen. Trots problem med ett dåligt nätverk, är jag glad över att min kommun har valt en tjänst som fungerar och är lättanvänd, med tanke på hur kollegorna i vår grannkommun Stockholm har det. Men det är ändå bra att mitt lärarperspektiv ställs mot problem med integritet och säkerhet. Anna Vikström (S) andre vice ordförande i Barn och ungdomsnämnden i Sollentuna lyfter frågan om vad det kan betyda att Sollentuna skolors personal är helt i händerna på en stor global aktör som Google. Ingen vet hur Google hanterar den information de samlar in. Men de säger själva att de satsar hårt på skolor eftersom de vill vänja barn och ungdomar vid varumärket. När det är gratis så är det du som är varan.

Det här inlägget postades i Digitala arbetssätt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *